
Innehåll
|
Jag har varit Macägare sedan 1992 då jag blev lycklig ägare
till
en liten Macintosh Classic II. Den ersattes sedermera av en Power PC
1997, en iBook 2001, en MacBook 2006 och nu i dagarna en MacBook Air
2012 - ersättningar som varit nödvändiga men långt ifrån
smärtfria. Jag talar då inte om smärtan över att ta farväl av en
gammal vän (även om det dröjde till vår flytt 2009 innan jag
motvilligt slängde de två första datorerna) utan om de kval man
måste genomgå för att bli vän med den nya datorn. Jag älskar
verkligen Mac och skulle aldrig kunna tänka mig att behöva umgås med
en PC på fritiden också (det får räcka med de duster jag utkämpar
med PC på jobbet). Men att jag behöver en ny dator innebär ju inte
att jag vill lämna det gamla bakom mig utan att jag behöver föra in
det gamla i framtiden. Här har Apple börjat fallera på senare tid,
de har utmärkta idéer för framtiden men är för snabba för att
avfärda dagens lösningar som obsoleta. På denna sida ämnar jag
därför dela med mig av mina erfarenheter av att ta detta framtidskliv
utan att tappa för mycket på vägen.
Det finns många sorters datoranvändare, var och en med sina
unika
behov. Jag tillhör den sorten som sätter bekvämlighet före
prestanda och det var därför som jag gick över till bärbart för
ett decennium sedan. Då, i samband med att jag träffade Su-San, var
det ett bekvämt sätt att ta med mig arbetet hem till henne för att
kunna tillbringa mer tid med henne. Bekvämlighet är också ett
argument när jag använder datorn till annat än arbete, jag klarar
mig utmärkt med enbart tangentbord och styrplatta och sitter hellre i
en skön fåtölj framför en stationär dator. Mina datorbyten har
heller inte varit så mycket relaterade till prestanda som till
bekvämlighet (trasig styrplatta på min iBook, dåligt batteri och
problem med elkopplingen på min MacBook). Valet av en MacBook Air blev
därför naturligt, en lätt och snabbstartad dator med
tillräcklig prestanda för mina behov. Men visst såg jag redan före
köpet en del utmaningar framför mig...
Den första utmaningen
var avsaknaden av CD/DVD-läsare. Det framkallade minnen av min iBook
som saknade diskettläsare. Idag saknar väl ingen den gamla disketten
men då ansåg många att Apple var lite väl avantgardistiska. Jag
köpte därför en extern diskettstation men ska erkänna att det inte
dröjde länge förrän den började samla damm. Skulle samma sak
hända med en extern CD/DVD-läsare? Även om mycket data idag skickas
elektroniskt så är en hel del fortfarande fysisk, såsom
installationsskivor och filmer. Ett argument för en CD/DVD-läsare, om
än ett irriterande sådant, är att många kopieringsskyddade spel
kräver att originalskivan finns i datorn inte bara under
installationen utan också under själva spelet. Visserligen finns
funktionen Dela DVD- eller CD-skivor
men det kräver ju att man har en annan fungerande dator och min gamla
var ju som sagt på väg att lämna in. Till slut bestämde jag mig
för att investera i en MacBook Air Superdrive. Frågan är dock om
inte den kommer att röna samma öde som min externa diskettstation.
Mac-program behöver inte installeras om utan kan flyttas direkt mellan
datorer (och installationsskivorna var hur som helst för gamla, mer om
det nedan). Dessutom erbjuder fler och
fler leverantörer nedladdningsbara spel som är både billigare och -
just det - bekvämare än att köpa spelen på skiva eftersom man då
slipper kravet på att ha skivan i datorn. Jag skulle kanske ha gett
det trådlösa datorlivet en chans...
En annan utmaning, som tyvärr är genomgående för
Macdatorer, var
portarna. Bortsett från USB så är det sällan som Macportar går att
använda som de är utan de kräver alltid någon form av omvandlare
(som till skillnad från mina första datorer inte längre medföljer).
De gamla datorernas Firewire använde jag bara för säkerhetskopiering
mellan datorerna medan mini-VGA förblev oanvänd då den krävde
omvandlare för HDMI (till TV) eller VGA (till projektorer). MacBook
Air har förutom USB en enda port, en så kallad Thunderbolt-port,
men utan omvandlare förblir den oanvändbar. Här valde jag att inte
investera i en massa kablar utan förbli trådlös.
Övriga detaljer
i MacBook Air är jag dock mycket nöjd med. Multitouch-styrplattan
gör musen överflödig, det upplysta tangentbordet är välkommet i
dåligt bakgrundsljus och flashlagringen gör den både snabbstartad
och tyst. Den så kallade unibody-konstruktionen gör att den känns
mer tålig än tidigare lite plastiga modeller utan att för den sakens
skull kompromissa med lättheten. För mig känns MacBook Air helt
enkelt rätt.
Det är som bekant inte bara på hårdvarusidan som Apple är
innovativa utan också vad beträffar operativsystemet. Mac OS X var
ett stort steg framåt jämfört med OS 9 och få skulle väl vilja ha
tillbaka det gamla operativsystemet idag. Men Mac OS X har sina
utmaningar det också, särskilt för oss som inte uppgraderar till
varje ny OS X-version utan måste ta extra stora steg varje gång.
Här
är några av de utmaningar jag stötte på när jag försökte bli
vän med Apples lejon.
|
En bra sak med Mac är att man kommer igång med
en ny dator så
snabbt. Från det att jag slagit på den tog det bara några minuter
innan jag kunde börja använda den nya datorn. Tyvärr är det inte
lika lätt att flytta information från den gamla datorn. Det finns
visserligen ett program som kallas Flyttassistenten men det är något
som jag trots flera datorbyten ännu aldrig använt. Senaste gången
så berodde det på att jag saknade den Firewire-sladd som krävdes.
Mac OS X Lions flyttassistent är (förstås) trådlös så full av
förhoppningar kopplade jag upp gammal och ny dator på nätverket,
startade flyttassisten på båda och väntade på att de skulle hitta
varandra. Ingenting hände.
Efter lite sökande hittade jag en informationssida
som förkunnade att trådlös överföring från Mac OS X Tiger inte
stöddes. Visserligen lever tigrarna på en annan kontinent men
poängen med en flyttassistent är väl ändå att överföra dator
från en gammal till en ny? Hårddisköverföring stöds
visserligen och FireWire-sladd hade jag den här gången
men just det, MacBook Air har ju ingen FireWire-port. Det
var bara att än en gång flytta data manuellt.
Lyckligtvis gick det bra att koppla ihop de två
datorerna
trådlöst. På den gamla datorn kan man gå till Systeminställningar
/ Delning och aktivera Fildelning. Den blir då synlig för MacBook Air
genom menyvalet Gå / Nätverk. Därefter kan man dra och släppa filer
mellan datorerna. Detta gäller även program, som alltså inte
behöver installeras om (även om registreringskoder eventuellt
behöver matas in igen). Bokmärken i Safari flyttas enklast genom
kommandot Arkiv / Exportera bokmärken, som skapar en bokmärkesfil som
sedan kan flyttas och importeras på den nya datorn.
Den manuella flytten gick bra för mina filer men
för Su-Sans filer hade lejonet en obehaglig överraskning för mig...
|
|
|
Om du när du flyttar eller ändrar filer i Finder
får felmeddelandet "Finder vill göra ändringar, skriv in ditt lösenord"
så har du drabbats av Mac OS X Lions behörighetsbugg. Om det är någon
tröst så är du inte ensam. Nätet är fullt med förslag på hur man ska
lösa detta problem.
- Reparera skivbehörigheter med Skivverktyg
(skadar inte men hjälper sällan)
- Skriva in diverse kommandon i Terminalen
(riskerar att skapa nya behörighetsproblem på andra ställen)
- Visa info för mappen med Redigera / Visa info,
ändra behörighet till Läsa och skriva på mappen och sedan klicka på
kugghjulet och välja Använd för inkluderade objekt (eventuellt via
omvägen att först ändra behörighet till Bara läsa och sedan till Läsa
och skriva)
Jag började med ovanstående förslag och fick ordning på de vanliga
filerna och mapparna men någonstans blev det fel på systemfilerna
också. Symptomen inkluderade att Safari öppnades vid start på en annan
sida än startsidan (löstes genom att i Visa info låsa mappen com.apple.Safari.savedState), att Safari öppnades
efter omstart (löstes aldrig) och att Finder inte sparade inställningar
efter omstart.
I det läget gav jag upp, skapade ett helt nytt konto och flyttade
filerna på nytt i följande steg:
- Flyttade filerna till mitt eget konto
- Lade dem i en mapp och kryssade för Dela mapp i
Visa info
- Gav mig behörighet till en mapp på Su-Sans konto
- Flyttade filerna till den mappen på Su-Sans
konto
- Loggade in på Su-Sans konto och gav henne
behörighet till mappen med inkluderade objekt enligt ovan
Observera att du för att kunna se användarkonton måste gå till Finder /
Inställningar / Allmänt och klicka för Hårddiskar. Jag vet inte om alla
steg är nödvändiga men det fungerade i alla fall och därmed lät jag mig
nöja.
Så långt kändes allt ändå bra tills jag
upptäckte att vissa programikoner hade en liten spärrsymbol över sig...
|
|
|
När Mac gick från system 9 till OS X blev gamla
program
värdelösa. När Mac gick från PowerPC till Intel blev gamla program
åter värdelösa men då fanns funktionen Rosetta som gjorde det
möjligt att köra gamla program. Så inte i Lion. Damma av
installationsskivorna och be för att det finns installerare av typen
Universell eller Intel, annars kommer programmet inte att kunna köras.
Adjö Microsoft Office som fungerat utmärkt sedan 2001 och Filemaker 8
som jag har flera fungerande program i.
Office ersatte jag med OpenOffice, som
så långt verkar räcka för mina behov. Filemaker
är inte lika lätt att ersätta med gratisalternativ så i väntan på
bra erbjudanden använder jag en tidsbegränsad testversion.
På spelfronten så var såväl favoritspelet
Civilization IV
Warlords som Europa Universalis II anpassade för Intel. Dessutom finns
Civilization IV Beyond the Sword i
nedladdningsbar
version så jag kommer sannolikt uppgradera, om inte annat så för
att slippa spela med originalskivan i.
Bland övriga spel så fick jag behålla Bgblitz (backgammon)
och Goban (go) men tyvärr inte
Sigma Chess (schack).
Ett annat nyttoprogram som jag förlorade är Taco HTML Edit,
en trevlig HTML-redigerare som inte längre är gratis. Efter tester av alternativa gratisredigerare
(Blue Griffon är extremt buggig och har en egen standard för
kortkommandon medan Kompozer lägger in egen kod i HTML-filerna,
ibland till det bättre och ibland helt uppåt väggarna) så fastnade jag för
TextWrangler,
ett bra program med många intressanta funktioner för skapande av webbsidor.
Närmast kommer jag att bekanta mig med sidor som Open Source Mac för
att hitta fler trevliga gratisprogram till Lion. Några av programmen
där använder jag redan, såsom
grafikprogrammet Seashore och FTP-programmet CyberDuck.
|
|
|
När Mac OS X kom så behövde man bara plugga in
hårdvara och börja
använda den utan att bry sig om drivrutiner. Så icke längre och det
blir förstås inte lättare av att de gamla installationsskivorna för
PowerPC inte längre fungerar med Mac OS X Lion. Skulle jag behöva köpa
ny skrivare och scanner också? Nej, efter lite letande på nätet så
hittade jag faktiskt lösningar såväl för min trogna laserskrivare
Samsung ML-2010 som min pålitliga scanner Canon Lide 30.
Drivrutinen för Samsung ML-2010 fann jag till slut
på Samsungs australiensiska sida (?).
Scannern använde tidigare programmet Canoscan Toolbox men här hittade
jag ingen Intelversion (vilket i och för sig inte gjorde så mycket
eftersom det var ett dåligt program). I stället hittade jag ett utmärkt
tips på hur man kan använda standardprogrammet
Bildinsamling i stället. Till skillnad från vad författaren skriver
behövde jag starta om men sedan fungerade min scanner lika bra som förr.
|
|
|
Det som kanske irriterar flest med Mac OS X Lion
är att program och fönster som var öppna när man loggar ut eller
stänger av öppnas på nytt när man återvänder ("Återstart"). Tanken är att man snabbt
ska kunna återgå till arbetet igen och det är en funktion jag tycker är
OK. Å andra sidan fördröjer det den annars snabba omstarten, särskilt
om du haft många program. Du kan alltså inte som tidigare bara stänga
av datorn och sedan få en "ren" omstart utan öppna program.
Hur gör du då för att bli av med detta? Först ska
du ha klart för dig att det rör sig om två delfunktioner:
- "Öppna fönster igen vid återinloggning" är en
fråga som du får när du loggar ut eller stänger av. Om du inte kryssar
ur denna ruta så kommer alla program
som var öppna när du loggade ut eller stängde av att öppnas på nytt.
- "Återställ fönster när program avslutas och
öppnas igen" är en inställning under Systeminställningar / Allmänt. Om
du inte kryssar ur denna ruta så kommer alla fönster som var öppna i ett program
när du stängde det att öppnas på nytt. (Du kan dock stänga alla fönster
innan du stänger programmet eller stänga programmet med
tangentkombinationen Alt+Cmd+Q.)
Logiskt, eller hur? För att krångla till det hela så är det inte alla
program som fungerar enligt 2. Till exempel så öppnar Safari gamla
flikar medan Open Office inte öppnar gamla filer.
Om du har bestämt dig för att stänga av dessa funktioner kan du göra
följande (tipsen hämtade från OS X Daily):
För att stänga av båda funktionerna för alla program (hämtat direkt från OS X Daily):
- Navigera till din användares biblioteksmapp via
Macintosh HD / Användare / [ditt användarnamn] / Bibliotek (OBS! För
att kunna se Macintosh HD måste du navigera till Finder / Inställningar
/ Allmänt och kryssa i rutan "Hårddiskar".)
- Sök upp mappen Saved Application State
- Radera allting i mappen
- Navigera till Arkiv / Visa info och kryssa i rutan "Låst"
- Grattis, lejonet kommer nu aldrig att återöppna programs fönster
- Sök nu upp mappen Preferences / ByHost och filen com.apple.loginwindow.7E0D66E6-A59D-5A32-8C38-5ECD4D0 C0C81.plist (siffran är olika för olika datorer)
- Stäng alla program utom Finder
- Navigera till Arkiv / Visa info och kryssa i rutan "Låst"
- Grattis, lejonet kommer nu heller aldrig att återöppna program vid inloggning eller omstart
Om du vill stänga av funktionen som återöppnar programs fönster för ett
specifikt program så gör du det (på egen risk!) i programmet Terminal,
som du hittar under Program / Verktygsprogram. För Safari skriver du in
följande och trycker Retur:
defaults write com.apple.Safari ApplePersistenceIgnoreState YES
Ersätt Safari med andra programnamn enligt önskemål. Ersätt YES med NO om du vill öppna funktionen igen.
Någonstans här började jag inse att lejonet har glömt Macs kännetecken "It just works"...
Här är fler förvalda systeminställningar som kan
vara förvirrande första gången man börjar använda Mac OS X Lion.
- Mission Control: Kryssa bort Visa Dashboard som
ett område om du vill ha tillbaka Dashboards transparenta bakgrund (om
du t ex vill använda miniräknaren för något du ser på det vanliga
skrivbordet)
- Bildskärmar: Kryssa bort Justera ljusstyrka
automatiskt om du inte vill att skärmens ljus ska ändras under arbetet
(strömbesparande men irriterande)
- Styrplatta: Av alla styrplattans
multitouch-funktioner är högerklick INTE fördefinierat utan måste
ställas in (jag
valde två fingar för högerklick)
- Finder: Som tidigare nämnt så måste du under
Finder / Inställningar / Allmänt aktivt välja att se hårddiskar men
även externa skivor, CD-skivor och servrar
|
|
|
Var min MacBook Air äntligen klar att använda nu? Nej, än så väntade mig många utmaningar. Med OS X Lion kom Safari 5.1,
som inte längre stödjer diverse enligt Apple obsoleta tillägg. Problemet är att det enda felmeddelande Safari visar på
sidor som kräver sådana tillägg är "Insticksfil saknas". Inte ett ord om vilken insticksfil som saknas.
Genom följande två åtgärder avhjälpte jag alla sådana fel (hittills i alla fall):
- Navigera till Safari / Inställningar / Säkerhet och kryssa för alla rutor i Webbinnehåll
- Ladda ned Adobe Flash Player
Åtgärderna påminner mycket om det man behöver göra i ett visst annat operativsystem: Ta bort alla säkerhetsinställningar och
ladda ned alternativa programvaror. Jag frågar mig än en gång, vad hände med "It just works"?
|
|
|
I samband med mitt datorköp investerade jag också i en Apple TV 2. Trots att jag verkligen försökte läsa på vad man kan göra med en
sådan så blev jag inte mycket klokare. Den första Apple TV:n sågs som av som en ersättning för en vanlig sladd för den som ville
skicka information från datorn till TV:n. Eftersom jag inte hade mycket högre krav än så så lät jag mig nöja men det visade sig
att Apple 2 inte ens kan göra detta. Det enda den duger till är att spela upp köpmedia från iTunes eller strömmad media via
iPhone-funktionen AirPlay. Men om iPhone har AirPlay så borde väl MacBook Air också ha det, eller? Naturligtvis inte.
Hur ska man då göra Apple TV användbart för en MacBook Air? Lyckligtvis finns det många duktiga utvecklare på nätet som bidragit
med olika användningsområden:
- ClickToPlugin och Media Center är tillägg till Safari
som ger AirPlay-funktionalitet. Genom ett högerklick på filmrutan i t ex SVT Play eller YouTube så kan median strömmas till
Apple TV eller QuickTime. Problemet är att Apple ströp denna möjlighet efter version 4.3 av Apple TV och naturligtvis
kom min Apple TV med version 4.4...
-
Airflick är ett program som man kan dra och släppa bilder eller URL:er till för att visa dem i Apple TV. Jag har lyckats
med det förstnämnda men varken SVT Plays eller YouTubes URL:er tycks fungera. Däremot fungerar den länk man ser i QuickTime
när man strömmar media till QuickTime med ClickToPlugin och Media Center ovan.
- AirParrot ger en liten ikon i menyraden som strömmar datorns
bildskärm till Apple TV. Den fungerar bra för bilder och presentationer men filmer får tyvärr rätt dålig kvalitet. Dessutom
är det ett betalprogram med en gratisversion som bara fungerar 20 minuter åt gången.
Summa summarum behöver jag alltså tre externa program för att Apple TV ska vara användarbart: ClickToPlugin/Media Center för att
få fram en URL, AirFlick för att spela upp denna URL och AirParrot för att visa annat material från datorn. Steve Jobs måste
rotera i sin grav...
|
|
|
Jag vet inte om detta problem är relaterat till just Lion men irriterande var det innan vi löste det.
Bakgrunden till problemet var att min fru fick en iPad av mig (så att jag kan få ha min Mac-dator i fred).
Hon började att ladda ned appar med mitt apple-id innan hon skapade ett eget att ladda ned med. Det blev
början på en lång kväll. I stället för att det "bara fungerade" som man som Apple-användare varit bortskämd med
så fick hon felmeddelandet "Detta Apple ID har inte använts tidigare i iTunes Store.
Peka på Recensera för att logga in och granska din kontoinformation." Det lät som om man måste recensera
appen före nedladdning, hur nu det skulle gå till, men ordet är antagligen en dålig översättning
av "Review". Det hjälpte dock inte att peka Recensera för nu kom ett felmeddelande om att cookies måste aktiveras i
Inställningar / Safari, något som redan var gjort. Samma felmeddelande dök också upp när hon försökte logga in
på Itunes Store på Mac-datorn.
Efter några sökningar på Internet försökte vi logga ut ur Inställningar / Affär på hennes iPad och sedan logga
in från nedladdningssidan. De första felmeddelandena försvann men i stället kom det än mer kryptiska
"Du måste bekräfta. Du måste peka på Fortsätt, logga in och sedan bekräfta betalningsinformationen innan du
kan börja köpa något." Knappen Fortsätt följdes mycket riktigt av en inloggningsruta men denna ruta vägrade
acceptera lösenordet. Samma felmeddelande upprepade sig när vi försökte logga in på Inställningar / Affär för
att komma på betalningsinformationen där. Däremot gick det utmärkt att logga in med lösenordet på till exempel
iCloud. Inte heller hjälpte det att återställa lösenordet.
Nu gav vi upp och återgick till att ladda ned appar med mitt apple-id i stället. Döm om vår
förvåning då det visade sig att vi inte kunde logga in med det heller! Först när vi skapade ett tredje apple-id
kunde vi ladda ned appar igen men det kändes inte som någon bra lösning.
Efter en natts sömn fick jag det lyckliga infallet att logga in på App Store på Mac-datorn. Via snabblänken
Konto kom vi äntligen åt vår kontoinformation, där vi kunde redigera betalningsuppgifter (inklusive att välja
"Ingen" för att slippa fylla i kontokortsdetaljer) och efter det fungerade våra apple-id överallt.
Så här efteråt tror jag att det här är en säkerhetsfunktion som tvingar användaren att bekräfta betalningsinformationen
när ens apple-id används på en ny enhet. Det är väl gott så men varför kan man bara göra det från en Mac-dator
och varför skriver de inte App Store i stället för Itunes Store i felmeddelandet? Steve Jobs är sannerligen saknad...
|
|
|
Jag avstod länge från att skaffa e-legitimation eftersom det inte fungerade med min gamla version av Max OS X.
När jag så skaffade en ny dator och uppgraderade till Mac OS X Mountain Lion så visade det sig att jag att min version var för NY.
Min bank, ICA-banken, erbjuder e-legitimation via Telia och Telia i sin tur kräver installation av ett program som heter Net iD.
Tyvärr så tycks inte den här versionen fungera med Mac OS X 10.8 för när jag sedan fortsatte med själva ansökan så fick jag
felmeddelandet "Fel version av Net iD. Du har inte rätt version av Net iD installerad.
För att kunna hämta hem din e-legitimation måste du först ladda ner och installera Net iD."
Mina försök att få hjälp från Telias support var närmast tragikomiska. Det första svaret från en Siv föreslog att jag stängde
min webbläsare och sedan ansökte om e-legitimationen. När jag frågade hur jag skulle kunna ansöka om legitimationen
utan att använda Internet så föreslog en Michael att jag skulle logga in på min internetbank. När så en Claes föreslog
att jag skulle installera om Net iD (vilket jag redan prövat ett par gånger) gav jag upp och sökte hjälp hos Google i stället.
Google ledde mig till en forumsida hos Telia där jag hittade en bra lösning som jag återger nedan. Tricket är att använda
Firefox i stället för Safari och "lura" Telia att du har en tidigare version av Mac OS X. Kanske Telia borde
ersätta sin support med forumet i stället?
- Starta Firefox.
- Ladda ned "extension" User Agent Switcher.
- Installera den och starta om Firefox.
- Ladda ned en lista med olika user agents som heter:"download xml user agent list 2.x". (Du hittar den längre ned på sidan under rubriken "Download XML file" - högerklicka och SPARA filen.)
- Öppna Firefox/Tools/Default User Agent/Edit User Agents, välj IMPORT och importera filen du laddade ned och sparade i punkt 4.
- Flytta "Browsers-Mac" högst upp i listan.
- Gå tillbaka till Firefox/Tools/Default User Agent, placera muspekaren på "Browsers Mac och välj i rutan som poppar upp "Safari 534.20.8 (OS X 10_7 Intel).
- Ladda ned Net iD och ansök om e-legitimation enligt din banks instruktioner.
- Öppna programmet Net iD (i mappen Verktygsprogram) och gå till Avancerat / Inställningar
- Tryck på knappen Installera för att installera Net iD PKCS#11 modul för Firefox
- Använd Firefox för e-legitimationen och välj vid behov user agent enligt punkt 5.
|
|
|
Enligt Wikipedia är PDF "a file format used to represent documents in a manner independent of application software,
hardware, and operating systems". Tyvärr stämmer inte detta för PDF-filer skapade i Mac OS X Lion, något som bilderna nedan visar.
Den vänstra bilden visar ett PDF-dokument i Mac OS X Förhandsvisning och den högra samma dokument i Acrobat Reader på en PC.
Efter lite sökande på nätet upptäckte jag att jag inte var ensam om problemet. Tyvärr hade de som upptäckt felet före mig
bara fått svar i stil med att det tekniskt sett inte var något problem (?) eller att felet inte berodde på avsändarens inställningar
utan på mottagarens inställningar. Den sortens svar säger tyvärr mer om det tunnelseende många i övrigt duktiga tekniska personer har
som får dem att helt ignorera slutanvändarna. Eftersom jag inte hade lust att skicka PDF-filer till folk med instruktionen "om du
inte kan läsa denna fil är du en idiot" så sökte jag vidare och lärde mig följande:
- En PDF-fil är inte en bildkopia av en fil utan en fil med information om text, layout etc.
(se Wikipedia)
- Problemet beror på att Adobe inte förstår den fontinformation Apple skickar och gäller bland annat fonten Baskerville
(som ironiskt nog används i många mallar i Apples skrivprogram Pages) enligt diskussion på ett
Adobe-forum
- En lösning är att i Program / Typsnittsbok ersätta fonten i Mac OS X Lion (version 8.0d1e1) med motsvarande i Mac OS X Snow Leopard
(version 6.1d5e1) enligt tips på Createspace
- En annan lösning är att hålla sig till de "säkra" PDF-typsnitten som ligger i Program / Typsnittsbok / Samling / PDF
(Courier, Helvetica, Symbol, Times, Zapf Dingbats)
Lyckligtvis fick jag tag på en gammal version av Baskerville.
Jag lade in den i Typsnittsboken genom följande steg:
- Öppna Typsnittsboken och sök upp typsnittet Baskerville
- Högerklicka Baskerville och välj "Visa i Finder"
- Klistra in den gamla (buggfria) versionen av Baskerville där
- Gå tillbaka till Typsnittsboken där du nu ser varningsmeddelandet "Flera kopior av det här typsnittet är installerade"
- Gå till Redigera / Leta efter aktiverade dubbletter och välj att lösa dina dubblettypsnitt manuellt
- Välj för varje dubblett den gamla (buggfria) versionen av Baskerville
Om du av någon anledning vill återgå till den nya versionen så kan du i Typsnittsboken högerklicka dubblettypsnitten och aktivera dem
igen för att sedan lösa dubblettypsnitten enligt ovan.
|
|
Mac OS X Lion har enligt Apple 250+ nya funktioner
Några av dem måste väl kompensera för allt besvär med att tämja lejonet?
Nja, Återstart har jag redan berättat om. Time Machine för automatisk säkerhetskopiering låter ju bra (även om det
väcker obehagliga minnen till liv från min tid med .mac och dess usla program Backup). Lagring ingår dock inte utan det kräver en annan dator eller hårddisk
(så varför inte manuellt säkerhetsspara bara det du vill spara?). Versioner sparar automatiskt olika versioner av dokument och det lät bra
tills jag upptäckte att det inte gäller alla program.
Nåja, med tiden kanske jag upptäcker saker som faktiskt gör Lion bättre än min gamla Tiger och i så fall får jag återkomma. Tills vidare
kan jag åtminstone glädja mig med att hunnit öppna den här sidan och skriva det här stycket medan min jobb-PC fortfarande håller på att
starta. Än så länge slår Mac PC.
Det här hör egentligen inte hemma bland Macrelaterade artiklar men vad som började med en Google-sökning efter en Macartikel
slutade med en betraktelse över just bilder på Internet.
En bild på Internet kan spridas snabbt. Det aktualiserades till exempel i ett fall som Aftonbladet skrev om där en tjejs gamla profilbild på okända vägar hamnade i en tv-serie på SVT Play. Men hur lätt är det då att spåra källan till en bild? Jag blev nyfiken på det då jag såg hur en annan bild på en tjej återkom på flera sidor och försökte därför spåra henne.
Den första gången jag såg bilden var på en sida med Apple-tips, i en reklamannons för dejtingsidan Asianbeauties.com. Reklambilder överensstämmer ofta inte med innehållet och den här var av allt att döma inget undantag, annars borde man ha länkats till den profil vars bild fångats ens intresse. (Just sidan Asianbeauties.com förefaller för övrigt vara ett intressant exempel på en bedrägerisida vars enda syfte är att mjölka intet ont anande kärlekssökande på pengar men det är en annan historia.)
Nåväl, man kan ju söka efter bilder på Google så då borde väl bilden vara lätt att hitta? Nja, de flesta länkarna leder till sidor av typen thechives.com med bilder som fokuserar på tjejer med "framtida ryggproblem". Flera sidor innehåller dessutom uppenbart photoshoppade bilder där brösten förstorats. Jag tvivlar på att någon frivilligt skickat sina bilder till dessa typer av sidor så det var bara att leta vidare.
Efter lite letande hittade jag länkar till eskortföretag i USA, däribland ett i Los Angeles där bilden illustrerar Asian Escort Korea Town. Skulle tjejen vara en professionell eskorttjej? Det lät ju rimligt tills jag hittade fler länkar till eskortföretag i Dubai. Här presenterades tjejen som den 22-årige Sue från Sydkorea, komplett med mått, tjänster och telefonnummer. Man skulle visserligen kunna anta att tjejen i fråga sökt sig till nya marknader om det inte hade varit för att andra, mer intima bilder visade sig tillhöra en annan tjej. (Googles bildsökning ledde till den japanska porrstjärnan Kirara Kurokawa.) Eskortföretagen drar sig alltså inte heller för att marknadsföra sina tjejer med fejkade bilder. Jag undrar hur deras kunder reagerar? Nåväl, eskortföretags marknadsföringsstrategier är också en annan historia.
Det var bara att söka vidare alltså och den här gången försökte jag mig på att ange tidsintervall i Google-sökningen med hjälp av knappen Sökverktyg och Anpassat datumintervall. Det försvårades lite av att datumet anger när sidan skapades medan till exempel forumtrådar kan innehålla poster flera år senare. Den allra tidigaste sidan var en spansk kultursida (!) från ett så tidigt datum som 2002, där faktainnehållet plötsligt övergår i amatörbilder av tjejer. Kanske har den slutat underhållas och sedan hackats vid ett senare datum? Det med säkerhet tidigaste jag kunde hitta var annars en sida från december 2011, också den med amatörbilder.
Det verkar alltså som om de tidigaste publiceringarna av bilden kan kopplas till amatörbilder tagna av motiven själva. En intressant observation är att bilden är roterad - tjejen ligger egentligen ned och kan mycket väl ha tagit bilden själv. En annan intressant observation är att flera av sidans bilder förekommer tillsammans också på andra sidor. Kanske har de alla hämtats från en och samma källa, en asiatisk version av den gamla exhibitionistsidan snyggast.se där svenska ungdomar lade upp sina bilder för betygsättning?
Är det det närmaste vi kan komma? En tjej, kanske från Sydkorea, som en gång tagit en bild av sig själv som hon varit nöjd med och kanske lagt upp på en amatörsida. Jag tror faktiskt det. Vad ville hon uppnå med att lägga upp bilden? Vet hon ens om hur den spridits sedan dess? Ångrar hon i så fall att hon lade upp bilden? Den enda som vet mer är tjejen själv och hon förblir lika okänd som flickan i Rosens namn.
|
|
| Hemsidan har fått 52121 besök. Skriv gärna en rad innan du går. Välkommen åter! |
Hej Lennart!
Jag firar också 20 år med Mac men håller med om att man slarvat på senare år. Förhoppningsvis är det bara tillfälligheter. Jag gick själv från Tiger och hade därför ingen Snow Leopard att gå tillbaka till men nu är i alla fall lejonet beskedligt.
Vänliga hälsningar
Nicholas Hjelmberg
Hej
Vad jag kände igen många av problemen med övergång till Lion. Du förefaller mer avancerad användare än jag på Mac. Eftersom Photoshop, ett CAD-program och en hel del annat inte fungerade längre, avinstallerade jag Lion och la det i malpåse. Jag återgick till snöleoparden och har hittills inte saknat lejonet. Jag tycker att Mac börjat tappa "Mac-stilen". Det är synd. Det 20-årsjubileum för mig som Macanvändare.
Ha det bra
Lennart
|